Planera för en underbar höst. Här kommer ett tips för dig som vill lära dig mer om färg och ljus.

Nu är det dags att planera för höstens utbildning och guldkant. Om du har tid för en deltidsutbildning vill jag tipsa om utbildningen Diplomerad färgsättare, där jag själv Pernilla Ström är huvudlärare. Men vi har flera duktiga gästföreläsare med oss, bland annat arkitekt, docent och färgforskare Karin Fridell Anter. Hennes gästföreläsning är mycket omtyckt.

Utöver det blir det ett flertal intressanta studiebesök och många övningar i färg och ljus. Utbildningen går på Folkuniversitetet Stockholm och ges 13 fredagar under hösten. Den startar 8 september. Vill du först veta mer? Det kommer ett gratis prova-på-tillfälle som ges den 21 augusti. Då bokar du en plats här.

Vill du säkra din plats direkt på utbildningen, så bokar du in dig här istället. Varmt välkommen till en underbar färghöst!

Att färga om en fasad kan kräva bygglov och om du ändå planerar att ansöka om en fasadändring, vill jag gärna tipsa om fler saker.

Vill du återskapa ett tidstypiskt utseende på ett äldre hus? Kanske vill du ha en finare färgsättning och samtidigt passa på att återställa fönster eller andra detaljer? Det kan öka värdet på din fastighet.

Om du funderar på att också kosta på nya fönster, så kanske tankarna går till interiören. Passar planlösningen fortfarande? Det blir helt enkelt synergieffekter när man börjar renovera och fasaden och interiören är två sidor av samma mynt.

Jag kan hjälpa dig hela vägen, från en bra exteriör färgsättning, till ritningar på en fasadändring och förbättring av interiören om du vill. Självklart får du även bygglovshandlingar på allt som kräver det. Här kan du se en kort film om detta.

Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!

Bilden är från filmen av Pernilla Ström om Exteriör färgsättning och bygglov.

Om 1890-talets drömmiga villor med tinnar och torn. Färgsättningsinspiration och detaljer i 1800-talets villaarkitektur.

Färgsättningen under 1890-talet präglas av kontraster. Linoljefärg var vanligt och ofta användes en ljusare och mörkare nyans av samma eller liknande kulörton. Den mest tidstypiska kombinationen är att fasadpanelen var ljusast, sen valdes foder i en något mörkare kulör och oftast var fönsterbågarna allra mörkast. Men ibland ser man fönsterbågar i en kontrasterande kulör – ofta i mörkrött.

Villorna är ibland asymmetriska med charmiga hörntorn. De har en kombination av stående och liggande panel. Konstruktionen anas genom placeringen av listverk och målad plåt är ett vanligt takmaterial. Sockeln är av huggen natursten. Under denna period var det vanligt med snickarglädje speciellt på gavelspetsar och förstukvistar. Spana in räcket på bild två. Hur vackert är inte detta? En sagolik arkitekturstil att inspireras av.

Husen på bilderna nedan har med all säkerhet blivit renoverade i omgångar och kanske har en del tidstypiska detaljer fallit bort. Oavsett det, så finns det många vackra detaljer, kulörer och annat i formspråken att inspireras av.

Vill du ha hjälp med ett färgsättningsförslag till en exteriör? Jag hjälper dig att digitalisera dina ritningar och färgsätter tidstypiskt med ett stort engagemang. Välkommen att höra av dig! Blir du nyfiken på arkitekturstilar och vill lära dig mer? Då kan jag tipsa om Arkitekturlinjen som ges av Folkuniversitetet i höst. Mer info. här.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström.
Foto: Pernilla Ström.
Foto: Pernilla Ström

CIRKULÄR EKONOMI handlar inte bara om det mest uppenbara som att sopsortera. Vad kan vi som företagare göra lite bättre?

Idag när jag fick tillfälle att ligga i hängmattan och titta på fjärilarna och den vackra naturen omkring oss tänkte jag på utbildningen i cirkulär ekonomi som jag påbörjat under veckan. Den har verkligen väckt frågeställningar om vad jag egentligen kan göra för miljön, för människor och natur och den globala ekonomin. Cirkulär ekonomi handlar också om att utrota världens hunger, inte bara att sopsortera. Samtidigt måste vi ju börja där vi står och med det vi kan påverka.

Det korta svaret är att vi kan börja med att lära oss mer. Inom min bransch, arkitektur och inredning, finns många punkter som vi kan titta mer på, till exempel. Nr. 3 – God hälsa och välbefinnande. Det är en fråga som hör ihop med byggmaterial, textilier och alla produkter vi använder. Är de materialen bra tillverkade? Innehåller de gifter? Är det en schysst arbetsmiljö för de som arbetar i produktionen? Många fler frågeställningar finns inom ramen för den rubriken. Nr. 12 Hållbar konsumtion och produktion är också väldigt intressant. Kan material och produkter återvinnas och ingå i kretsloppet? Det är viktigt för en cirkulär ekonomi som behövs för att inte förstöra planeten. Mer kunskap är nyckeln till att göra mer och för att ta vettiga beslut. Sen handlar det om att lyfta blicken och inte bara se på sin egen bransch och omgivning, för allt hänger i hop. Det är ett jordklot.

Jag kan verkligen rekommendera den cirka åtta timmar långa utbildningen i cirkulär ekonomi. Frågorna får djup på ett helt annat sätt. Det är kunskapen som kommer att göra skillnad. Vill du gå utbildningen, läs mer här: Cireko.se

Vill du veta mer om vad de Globala målen är. Kika in här.

Foto: Pernilla Ström

Hållbar färgsättning i trapphus på Södermalm från 1890.

Av en händelse var jag i kvarteren på Södermalm, närmare bestämt vid Slussen och tänkte att jag måste gå förbi trapphusen på söder som jag färgsatte under sent 1990-tal och se om färgsättningarna och målningarna finns kvar. Det roliga är att flera av dem gör det. Det fick mig att tänka på hållbarhet och vad det egentligen innebär.

Hållbarhet kan delas in i olika kategorier som social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att möta våra mänskliga behov. Den utformade miljön ska möjliggöra delaktighet och jämlikhet, trygghet och en bra kultur för oss människor samt utgöra en fin miljö genom bland annat estetik. Miljövänlig och ekologisk hållbarhet handlar om att produkter som används ska ta hänsyn till människa och miljö i till exempel tillverkningen.

I en ekonomiskt hållbar arkitektur eller inredning ska man inte bygga, renovera eller förändra en miljö så att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hälsa och välmående, trygghet, biologiskt och klimatsmarta miljöer med mera ska värnas.

Ekonomisk hållbarhet kan också handla om ekonomisk tillväxt. Till exempel, att renovera ett trapphus varsamt och stilfullt med bättre belysning och hållbara material och kulörer kan ge fastigheten ett ökat värde, men också spara energi, öka trygghet och trivsel med mera. Jag skulle säga att färgsättningen av fastigheten på Timmermansgatan 18 uppfyller flera av dessa punkter vilket gläder mig mycket.

Se mer information i portfoliobladet nedan. Beställare var Svenska Bostäder år 1997 och designer var jag själv Pernilla Ström samma år. Foto på hur trapphuset ser ut idag är från 2023.

Foto och portfolioblad av Pernilla Ström.

Trapphuset på Engelbrektsgatan som gick från trist till elegant.

För några år sedan färgsatte jag två trapphus på Engelbrektsgatan i Stockholm. Häromdagen gick jag förbi och kikade in. Det ser väldigt fint ut fortfarande. Innan jag fick färgsättningsuppdraget såg trapphuset enkelt och glåmigt ut, sådär som trapphus gör utan någon speciell finess. Det var ljusa målade väggar utan detaljer eller dekor.

Det många inte vet om min yrkesbana är att jag själv har varit dekorationsmålare och jobbat med marmorering och ådring. Därför vet jag hur man utför arbetet, vilka marmorsorter och träslag som passar på olika ytor, hur de på ett fint sätt kan kombineras och jag ser skillnad på ett skickligt utfört arbete eller en mindre bra marmorerings-målning.

När bostadsrättsföreningen ville ha marmorering visste jag hur jag skulle föreskriva detta och var det lämpade sig bäst att marmorera i trapphuset utan att det skulle bli för mycket. Det blev en enkel vit marmor på väggarna och fokus på detaljerna. Jag föreslog imitationsmålad svart S:t Anna-marmorering på socklar och grå kalksten på pilastrar.

Spelet mellan matta och blanka ytor ger ett exklusivt intryck och trapphuset blev väldigt elegant om jag får säga det själv. Bor du i en bostadsrättsförening där ni behöver en ommålning? Varmt välkommen att anlita mig för ett färgsättningsförslag och/eller ett ljussättningsförslag till ert trapphus!

Foton och kollage av Pernilla Ström som gjort färgsättningen till Engelbrektsgatan 14 i Stockholm.

Midsommar i blått och om det Ultramarinblå pigmentet.

Hoppas ni alla har haft en fin midsommarhelg. Det har varit vackert väder och mycket jordgubbar och god mat. Jag fick en bukett med prästkragar och blåklint och vad passar bättre in på bordet än något i denna underbara färgskala? Blått – det måste vara den vackraste färgen? Ibland tycker jag det i alla fall.

När jag var i 20-års åldern önskade jag mig en blå marockansk kruka som jag såg i en butik på Nybrogatan i Stockholm. Jag har kvar den och den är fortfarande helt otrolig i sin starkt kulörta blå färg.

Både blåklinten och min marockanska kruka är i blåa kulörer som har lite rött i sig. Jag skulle uppskatta att enligt NCS-systemet så hamnar kulören nära R70B, det vill säga 70 % blått och 30 % rött. Denna blå brukar kallas ultramarinblå.

Ultramarinblått som pigment kom ursprungligen från halvädelstenen Lapis lazuli. Det var såklart ett mycket dyrt och exklusivt pigment. Det sägs att man under 1800-talet började framställa denna kulör syntetiskt.

När jag började färgsätta på allvar på 1990-talet älskade jag ultramarinblått som många andra. Det var väldigt trendigt. Jag tog med kulören i en kulörguide som jag tog fram till Svenska Bostäder, men fick lära mig att det är ett känsligt pigment och lite knepigare att få att hålla över tid.

Idag ser man ibland entrédörrar i ultramarinblått ihop med vita funkishus. Det är väldigt vackert, som min midsommarbukett.

Foto: Pernilla Ström

Häng med på en rolig sensommarkurs: Teckna interiör och exteriör distans!

Det är en kortare distanskurs på fyra gånger som guidar dig i olika tekniker att visualisera design och arkitektur. Vi målar och skissar hus, föremål och rumslighet. Perfekt för dig som behöver material till en portfolio, ansökan eller bara vill öva upp skisstekniken.

Kursdagarna innehåller övningar i snabba skisser, frihandsteckning, en- och tvåpunktsperspektiv och övningar i observation, ljus och skugga, färger, komposition med mera. Vi testar olika metoder som blyerts, kol, krita och måleri både inomhus och utomhus. En fördel är om kursdeltagarna vill öva hemma mellan kurstillfällena.

Vi gör övningar och studier i arkitektur och design med utgångspunkt att gestalta och visualisera objekt och rumslighet. Varje kurstillfälle startar med en presentation av hur man använder en viss teknik i teori och praktik och sen följer genomgång av en praktiskt uppgift. Deltagarna skissar, tecknar och målar sedan enligt dagens uppgift och tillfället avslutas med att var och en presenterar sin lösning via datorn. Kursledaren stannar online under kurstillfället och handleder och svarar på frågor.

Kursledare är Pernilla Ström och kursen ges av Folkuniversitetet Lund. Kursstart är måndagen den 28 aug 2023 kl 17:30-20:30 Läs mer och boka här.

Foto och tvåpunktsperspektiv av Pernilla Ström.

Söndagsinspiration – putsad nationalromantisk fasad i stadens ytterkant.

Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.

Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.

Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.

Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.

Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.

Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.

Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!

Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Stockholms vackra lejongula stadsvy och tips på en fin sommarupplevelse.

Kanske finns det flera städer som domineras av ett lejongult tema i stadsvyn, men jag tänker på Stockholm, som har så fint kulörschema och som är min hemstad. Igår stod jag högst upp på Observatorielunden och tittade ut över stan och slogs av hur vackert det är. Husen, arkitekturen, färgerna, formerna och naturen – wow, vilken stad vi har.

Stadsbiblioteket på Sveavägen hamnade i fokus och så här i maj, innan all grönska har slagit ut ordentligt, får man en bra överblick av biblioteket från kullen. Biblioteket ritades av Gunnar Asplund på 1920-talet och öppnade 1928. Epoken kallas nyklassicism, tjugotalsklassicism eller Swedish Grace. Det är verkligen en mycket elegant stil som blickar tillbaka på den klassiska arkitekturen från Antiken, även om den nyklassiska stilen är avskalad och enklare.

Biblioteket bygger på klassiska geometriska former, en kub som omsluter en cylinder. Konstruktionen är i tegel med en putsad fasad som är målad i kalkfärg. Kulören skulle kunna vara någonstans i guldockra-familjen. Den upplevs som ockragul i vissa ljus, men känns ibland mer orange vilket för tankarna till pigmentet Terra di Siena. Båda pigmenten är framställda av naturliga jordpigment, vilka kan variera i nyans och kulörton beroende på fyndplatsen.

Biblioteket med omgivningar är väl värda ett besök. Det finns mycket att se och upptäcka. Om du tar dig upp på kullen på Observatorielunden finns Stockholms gamla observatorium från 1700-talet att se. Här finns också det mysiga caféet Himlavalvet. För den som är intresserad av parker är detta också en upplevelse.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström