Innanför portarna finns en magisk värld? Eller kanske inte.

Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.

Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.

Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.

Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.

Foto: Pernilla Ström

Trapphus i Nationalromantisk stil

Efter Jugend-periodens slut i Sverige kommer en ny stil omkring 1910 som kallas nationalromantik. Det sägs att stilen kom från att man blickade tillbaka på historien och de inhemska idealen. Anledningen var det spända omvärldsläget inför första världskriget.

Idag har vi återigen tyvärr spänningar i världen och det historiska, gammalmodiga känns tryggt. Men det är också väldigt vackert.

De stiliga nationalromantiska byggnaderna fick vanligen fasader i tegel eller puts med kantiga burspråk, små portar och små-spröjsade fönster. Stiligt och pampigt på ett sätt men samtidigt slutet och med associationer till fästningar och borgar.

De charmiga och vackra trapphusen har ofta underbara färger och motiv med referenser till sagor och berättelser. En romantisk historiesyn fanns och i trapphusen kan man se sagomotiv med fornnordiska gudar och djurmotiv ihop med färgfält och stiliserade blommor. Traditionellt, om vi ser till olika tidsepoker, så har vi inte så mycket blått i trapphusen, men det här är en stil där blått som kulör finns med.

Bor du i en bostadsrättsförening som behöver renovera trapphuset? Jag har färgsatt åtskilliga trapphus under åren med hänsyn till de flesta stilar. Välkommen att kontakta mig för en diskussion eller rådgivning.

Foto: Pernilla Ström

Förslag till färgsättning och belysning i funkistrapphus

Ett av de områden jag har kommit att arbeta mycket med är färgsättning av trapphus. För många år sedan, då jag började med detta, var beställarna rätt okunniga om vikten av rätt belysning i trapphusen. Idag så finns en större medvetenhet och jag får ofta frågan om att både ljussätta och färgsätta trapphuset.

Vad som är rätt belysning kan diskuteras och självklart vill man tänka på att spara på elen. LED-tekniken gör att det blir energisnålt, men valet av ljuskälla och armatur kan göra stor skillnad för både funktion och trivsel och inte minst för att färgsättningen ska komma till sin rätt.

Här är ett förslag som jag gjorde för några år sedan till ett funkistrapphus i Stockholm.

Bild: Förslag till design av trapphus av Pernilla Ström.

Dekorationsmåleri och mönsterdesign

Hur ska man egentligen färgsätta ett funkis-trapphus? Det finns olika sätt, förutsättningar och ofta skilda önskemål från boende. Vad beslutet än landar i så ska trapphus och entréer tilltala många. Därför brukar det ofta bli lugna färger och sparsamt med dekor när det gäller arkitekturen mellan 1930-1950.

Form follows function är välkänt uttryck som använts i relation till funktionalistisk arkitektur och design som beskriver att funktion kommer först och form, dekor, utsmyckning kommer lägre i hierarkin.

Om man ändå vill välja något mönster? Geometriska mönster passar stilen och ljusa kulörer stämmer med tidsperioden stilideal. Det är en möjlig väg att gå.

När jag läste en kurs i Internationell restaureringshistoria på KTH togs det upp att vid restaureringar bör man inte föreslå ändringar som är alltför lika ett originalutförande. Eftervärlden ska kunna skilja på vad som är från tidsperioden och vad som är ändrat, restaurerat och omgjort. Det tycker jag är en bra tanke även vid färgsättning och motivval i trapphus.

Hållbart stilperspektiv i trapphus på Maria Skolgata 38

Min profession som färgsättare startade på 1990-talet och tog fart då jag 1995 blev anlitad för att färgsätta trapphus till Svenska Bostäder. Jag hade jobbat några år med inrednings- och dekorationsuppdrag och mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet. Några beställare av färgsättning från det nämnda bostadsbolaget såg mina arbeten och utifrån det startade en ganska omfattande bana av att färgsätta trapphus.

Det stilhistoriska perspektivet hade jag med mig från barndomen, då vi ofta i familjen roade oss med att peka ut olika arkitekturstilar i staden. Lite senare pluggade jag arkitekturhistoria på Stockholms universitet och KTH.

Denna vecka gick jag förbi ett trapphus som jag färgsatte och dekorationsmålade för 25 år sen och förvånande nog var det välbevarat. 1997 valde jag kulörer med omsorg till Maria Skolgata 38 i Stockholm och funderade nog en hel del på vad som skulle vara hållbara kulörval med respekt för fastighetens befintliga materialval och arkitekturstil. Men självklart också utifrån ett boendeperspektiv. Så här blev resultatet då.

Med facit i hand så blev det en över tid hållbar färgsättning och ett hållbart stilperspektiv. Även om motiv som blomstergirlanger varit omodernt vissa år, så har ingen målat över det och nu verkar det återigen vara omtyckt med figurativa motiv från till exempel naturen. Allt kommer och går, det kanske kan vara värt att fundera över. Idag vet vi att alla slags renoveringar behöver hålla över tid, därför att det belastar miljön på ett minimalt sätt.

Foto Pernilla Ström. Färgsättning och dekorationsmåleri Pernilla Ström 1997.

Färgsättning av Pernilla Ström 1997.

Foto: Pernilla Ström. Färgsättning Pernilla Ström 1997.

Uppmätning av kulörer i trapphus

Ibland får jag frågan om jag kan färgsätta en detalj som blivit fel i ett trapphus, mäta upp kulörer eller liknande. Förr fick jag också ibland frågan om jag kunde restaurera målningar. Det gjorde jag då. Jag dekorationsmålar inte själv längre i trapphus, men självklart hjälper jag till med småjobb som att färgsätta en dörr eller komplettera en färgsättning.

Fotograf: Pernilla Ström

Stilhistoria och identitet i trapphus

Att färgsätta trapphus är ofta en balansgång mellan de boendes önskemål och kompetens, fastighetens historia och kvalitéer och färgsättarens kunskaper om till exempel stilhistoria, målerimetoder och förstås kreativitet.

Men det är oftare en fråga om identitet än att skapa något djärvt kreativt när det gäller att välja stil i trapphuset. För de boende kan det handla om värdet på huset, att många ska trivas och att färgsättningen inte får ta över eller sticka ut. Det ska kännas trivsamt och kanske ståndsmässigt, även om det är på ett enkelt vis.

När jag fick frågan om att färgsätta detta funkistrapphus handlade det om att hitta en estetik som följer arkitekturstilen i någon mån och tar vara på befintliga material. Form follows function är slagord från den funktionalistiska tidseran, vilket betyder att funktion är viktigast och onödig utsmyckning får stå tillbaka. Därför kändes det rätt att hålla ett lugnt färgschema och ett enkelt mönster.

Resultatet i entréen blev breda ränder i en modern teknik som påminner om Stucco-lustro, vilket är en gammal marmoreringsteknik.

Foto och färgsättning: Pernilla Ström ID Design.
Foto och färgsättning: Pernilla Ström ID Design.

Ljussättning i och utanför en vacker fastighet i Stockholm.

Rätt belysning kan verkligen ge en wow-effekt. Men ofta har trapphus ett skumt och bristfälligt ljus. Ljussättningen gör ju så mycket för en ökad trivsel och välmående och gör att helhetsupplevelsen av en fastighet blir så mycket bättre. Ibland blir jag glatt överraskad av en genomtänkt ljussättning som på bilden.

I Stockholms innerstad finns många fina byggnader uppförda före och efter sekelskiftet 1800/1900. Klassicism är en vanlig och omtyckt stil, med symmetri och rikligt med utsmyckningar som frontoner, pilastrar och inte minst en artikulerad fasad som skapar en dynamik med ljus och skugga. Men hur framhäver man det med vacker belysning?

Ett sätt kan vara att lyfta fram detaljer både invändigt och utvändigt. Jag erbjuder förslag till ny färg- och ljussättning till trapphus. Är du fastighetsägare, hyresgäst, boende i en bostadsrättsförening eller arbetar i ett kontor i en fastighet som behöver förbättra ljus eller färg? Tveka inte att höra av dig för ett förutsättningslöst första möte. Varmt välkommen!

/

En ljussättning som inspirerar. Foto: Pernilla Ström.

Tankar om färgsättning i nyrenoverat funkistrapphus på Östermalm

För en tid sedan fick jag förmånen att färgsätta om ett trapphus i funktionalistisk stil. När jag arbetar med färgsättning funderar jag en hel del på historik och arkitekturens ursprungliga stilideal samt naturligtvis på befintliga materialval och förutsättningar.

Funktionalismen slog igenom med Stockholmsutställningen 1930 och stilidealet är släta, enkla och odekorerade fasader. Det enkla går igenom på flera sätt och geometriska former hör till stilen. Det finns funktionalistiska slagord som ”Form follows function”, vilket betyder att det funktionella och praktiska ska komma före dekor. Det blev omodernt med onödiga utsmyckningar och ljus, rymd och luft hyllades.

Många funkistrapphus renoverades på 70-talet och målades med betydligt kulörtare toner än vad som eftersträvades när funktionalismen blev populär. Så skedde även med detta trapphus och hissen var till exempel före renoveringen målad i en skarp ärtgrön kulör.

Efter samråd med bostadsrättsföreningen kom vi överens om en lugn och elegant färgskala med detaljer ton-i-ton med golvet i kolmårdsmarmor och andra befintliga material. Resultatet blev återigen lågmält, men ändå stilfullt.

Färgsättning och foto: Pernilla Ström ID Design.
Färgsättning och foto: Pernilla Ström

Såg du regnbågen igår? Och varför glömmer vi så ofta att färg och ljus samverkar?

Först renoverar man och målar om sina rum och sen väljer man vanligtvis belysning när kulörerna redan är på plats. Det är ett misstag som många gör. Varför ska man då tänka på ljuset redan från början? Igår när jag såg den fina regnbågen tänkte jag på intressanta detaljer om både färg och ljus som jag bland annat har lärt mig på Konstfack.

När vi inreder och målar om samverkar färg och ljus. Det lärde jag mig på en kurs på Konstfack av universitetslektorn Ulf Klarén. Något vi ofta glömmer är, att det blir inte visuellt ljusare i rummet om vi målar i vitt eller i ljusa pasteller. Det är andra faktorer som avgör hur ljust rummet upplevs.

För ett antal år sedan blev jag kontaktad av en bostadsrättsförening som själva valt kulörer och låtit måla om sina trapphus utan djupare kunskaper om färg och ljus. De hade valt två varianter av väggkulörer; ljust gröna väggar respektive ljust beige-gula väggar. ”Om man väljer riktigt ljusa väggfärger kan det nog inte bli fel”, tror jag de tänkte.

Problemet var den ljusfattiga miljön och sparsmakade lysrörsbelysningen som medverkade till att det knappt gick att urskilja vilka trapphus som var ljusgröna och vilka som var beiga. I trapphusen fanns plafonder i taken med ljuskällor som gav ett varmt gulrött sken. Den varma färgen skapade ett fenomen som i färgbranschen är välkänt som ”metameri”. Det betyder att vissa kulörer ändrar karaktär beroende på ljus. Båda väggkulörerna blev grötiga och aningen bruna i nyansen, en effekt som inte var önskvärd.

Nu har ett par av forskarna i branschen kommit ut med en ny bok om färg och ljus. Det är Karin Fridell Anter och Ulf Klarén. Se en kort film om deras nya bok och forskning här. Boken heter: ”Färg & ljus för människan – i rummet”.

Jag längtar tills jag har boken i min hand. Det bästa är när man kan förklara för en potentiell kund att jag både har den praktiska erfarenheten och kan styrka det jag vet med forskning från andra aktörer.

Färg är ljus. Foto: Pernilla Ström