Färgsättning av trapphus från 1920-talet

Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.

I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.

Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?

Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.

Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.

Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.

När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.

Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!

Rummen på slottet som skapar identitet

En regnig dag under sommaren passade jag på att besöka Drottningholms slott. Speciellt intresserad var jag av drottning Lovisa Ulrikas bibliotek i vitt och guld. Men även en hel del annat väcker känslor av magi och en svunnen tid. Det är uppenbart att inredningen till stor del skapar identitet.

Biblioteket kom till efter önskemål av Lovisa Ulrika 1760. Hon fick en egen rumssvit som skulle innehålla hennes samlingar av konst, böcker och inte minst naturhistoriska föremål. Carl von Linné hjälpte till med att katalogisera museisamlingarna. Arkitekten Carl Hårleman fick det övergripande ansvaret att rita rumssviten, men inredningen till biblioteket är skapad av Jean Eric Rehn som har gjort fina ritningar av bokhyllorna. Här finns mindre inslag av rokoko, men stilen är i huvudsak klassicism. Kanske kommer inspirationen till färgskalan i vitt och guld från slottet Versailles utanför Paris.

Lovisa Ulrika sägs ha varit lärd och kunnig och hennes son Gustav III hade också ett stort intresse för arkitektur, konst, kultur och inredning och lät under den senare delen av 1700-talet uppföra paviljongen på Haga. Där kan man än idag se väggfält med målade berättelser från romersk mytologi.

De vackra rummen på Drottningholm har fler meningar än skönhet och estetik. Här skapas myten om drottningen själv som en lärd och intressant person.

Foto: P. Ström. Biblioteket på Drottningholms slott.
Foto: P. Ström. Gröna kabinettet på Drottningholms slott.