CIRKULÄR EKONOMI handlar inte bara om det mest uppenbara som att sopsortera. Vad kan vi som företagare göra lite bättre?

Idag när jag fick tillfälle att ligga i hängmattan och titta på fjärilarna och den vackra naturen omkring oss tänkte jag på utbildningen i cirkulär ekonomi som jag påbörjat under veckan. Den har verkligen väckt frågeställningar om vad jag egentligen kan göra för miljön, för människor och natur och den globala ekonomin. Cirkulär ekonomi handlar också om att utrota världens hunger, inte bara att sopsortera. Samtidigt måste vi ju börja där vi står och med det vi kan påverka.

Det korta svaret är att vi kan börja med att lära oss mer. Inom min bransch, arkitektur och inredning, finns många punkter som vi kan titta mer på, till exempel. Nr. 3 – God hälsa och välbefinnande. Det är en fråga som hör ihop med byggmaterial, textilier och alla produkter vi använder. Är de materialen bra tillverkade? Innehåller de gifter? Är det en schysst arbetsmiljö för de som arbetar i produktionen? Många fler frågeställningar finns inom ramen för den rubriken. Nr. 12 Hållbar konsumtion och produktion är också väldigt intressant. Kan material och produkter återvinnas och ingå i kretsloppet? Det är viktigt för en cirkulär ekonomi som behövs för att inte förstöra planeten. Mer kunskap är nyckeln till att göra mer och för att ta vettiga beslut. Sen handlar det om att lyfta blicken och inte bara se på sin egen bransch och omgivning, för allt hänger i hop. Det är ett jordklot.

Jag kan verkligen rekommendera den cirka åtta timmar långa utbildningen i cirkulär ekonomi. Frågorna får djup på ett helt annat sätt. Det är kunskapen som kommer att göra skillnad. Vill du gå utbildningen, läs mer här: Cireko.se

Vill du veta mer om vad de Globala målen är. Kika in här.

Foto: Pernilla Ström

Hållbar färgsättning i trapphus på Södermalm från 1890.

Av en händelse var jag i kvarteren på Södermalm, närmare bestämt vid Slussen och tänkte att jag måste gå förbi trapphusen på söder som jag färgsatte under sent 1990-tal och se om färgsättningarna och målningarna finns kvar. Det roliga är att flera av dem gör det. Det fick mig att tänka på hållbarhet och vad det egentligen innebär.

Hållbarhet kan delas in i olika kategorier som social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att möta våra mänskliga behov. Den utformade miljön ska möjliggöra delaktighet och jämlikhet, trygghet och en bra kultur för oss människor samt utgöra en fin miljö genom bland annat estetik. Miljövänlig och ekologisk hållbarhet handlar om att produkter som används ska ta hänsyn till människa och miljö i till exempel tillverkningen.

I en ekonomiskt hållbar arkitektur eller inredning ska man inte bygga, renovera eller förändra en miljö så att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hälsa och välmående, trygghet, biologiskt och klimatsmarta miljöer med mera ska värnas.

Ekonomisk hållbarhet kan också handla om ekonomisk tillväxt. Till exempel, att renovera ett trapphus varsamt och stilfullt med bättre belysning och hållbara material och kulörer kan ge fastigheten ett ökat värde, men också spara energi, öka trygghet och trivsel med mera. Jag skulle säga att färgsättningen av fastigheten på Timmermansgatan 18 uppfyller flera av dessa punkter vilket gläder mig mycket.

Se mer information i portfoliobladet nedan. Beställare var Svenska Bostäder år 1997 och designer var jag själv Pernilla Ström samma år. Foto på hur trapphuset ser ut idag är från 2023.

Foto och portfolioblad av Pernilla Ström.