1920-tals klassicismen och Hötorget i stockholm

Igår promenerade jag i Stockholm vid Hötorget och kunde såklart inte låta bli att fota det vackra huset som tidigare var ett varuhus, PUB, men som nu har blivit ett hotell och heter Haymarket by Scandic.

Byggnaden har ritats i omgångar av flera arkitekter. Cyrillus Joahnsson ritade den vackra fasaden mot Kungsgatan. Den stod färdig 1916, i alla fall om man ska lita på inskriptionen på gavelfasaden. Se de två nedersta bilderna i bildkollaget.

Den större och dominerande delen av huset idag, med fasad mot Hötorget-Gamla Brogatan, ritades och uppfördes 1924-25. Arkitekter var E Bernhard och H Ahlberg. Byggherre var Paul U Bergström som också ägde varuhuset PUB.

Den senare delen av fasaden mot Hötorget uppfördes under den tidsperiod vi brukar kalla för 1920-tals klassicismen. Stilen kallas även för Swedish Grace och har hämtat sin inspiration delvis från Antiken. 20-tals klassicismen är dock enklare och mer avskalad än tidigare perioder som inspirerats av klassicism.

Symmetri, pilastrar och fönster med sex rutor är kännetecken för stilen. Rödbrunt, brunrosa och en jordnära rosa ton hör till klassicismens färger. Det ljust gröna ärgade koppartaket är så vackert ihop med fasadfärgen. Metaller som mässing förhöjer stilen ytterligare.

I Arkitekturkursen som ges av Folkuniversitetet Stockholm föreläser jag om arkitektur i staden.

© Bildkollage: Pernilla Ström

1920-tals Klassicism och kinesiskt rött på Chinateatern i Stockholm

Chinateatern uppfördes på 1920-talet och var vi den tiden en biograf för stumfilm. Under detta årtionde skapades hus både i staden och i ytterområden i en stil vi brukar kalla tjugotalsklassicism. Här finns referenser i utsmyckningen tillbaka till Antiken.

Albin Stark var arkitekten bakom Chinateatern och det sägs att han inspirerades av ett besök i Peking. Det är i första hand invändigt vi ser kinesiska motiv och detaljer.

Kinesiska tecken syns ovanför entrén och det står ”Det fulländade seendets hus” vilket syftar till att inne i salongen ser man bra från alla platser. Invändigt finns inga pelare som skymmer sikten. På fasaden kan man se de antika motiven som engagerade kolonner, (dessa är i fast förbindelse med fasaden), joniska kapitäl, festonger och symmetrisk fönstersättning.

Invändigt präglas lokalen av kulörerna rött och grönt. Där finns en mörk orangeröd som skulle kunna kallas kinesiskt röd och väggarna skimrar i grön Stucco Lustro. Här finns dörrar med intarsia och kinesiska motiv. En vacker byggnad och en stämningsfull lokal som passar utmärkt för musikaler som till exempel Dream Girls som ges idag.

Foto: Pernilla Ström

Foto: Pernilla Ström

Om 1920-tals klassicismens villaarkitektur. Fönster, dörrar och detaljer är som smycken och värda de finaste kulörerna.

1920-tals klassicismen är en av våra mest omtyckta arkitekturstilar genom tiderna. Den är symmetrisk och enkel men med fina och lågmälda detaljer.

Fönstren har i regel sex rutor och en mittpost, men det är vanligt att fönstren skiljer sig åt på bottenvåning och ovanvåning när det gäller höjd. Bredden brukar vara densamma. På ovanvåningen är det ofta en spröjs per fönsterbåge och fyra rutor totalt. Lunettfönstret, det lilla charmiga fönstret som liknar en apelsinklyfta, är vanligt för stilen och ger husen en extra utsmyckning.

När det gäller trähus har fönstren ofta en dekorativ omfattning i klassisk stil. På de putsade husen saknas omfattning, men där kan det ibland och istället finnas fönsterluckor. Ett klassiskt stildrag är hörnpilastrar, en pelarliknande relief i putsen målad i avvikande kulör. På trävillorna är pilastrarna mer dekorativt utformade med kapitäl, ett överstycke, med inspiration från Antiken.

Fasaderna målades traditionellt i milda kulörer som brutet vitt , ljusgult eller ljust grått. Men fönsterbågar och spröjs har ofta en mörkare kulör även om vitt också förekommer. Grönt, grått, ockragult är kulörer som passar riktigt bra på fönsterbågar i 1920-tals klassicismens villaarkitektur.

Här är två inspirerande färgsättningar med vackert färgsatta fasader och fönster i en mörkare kulör. Det är färgsättningen på fönstren som ger husen dess speciella och stiliga utseende. Vita fönster hade inte varit samma sak här. En slutsats kan då vara: en ljus fasadfärg kräver ofta en mörk kulör på fönster, för att skapa en fin kontrastverkan.

Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med ockragula fönsterbågar.
Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med mörkare grå eller grågröna fönsterbågar.

Stockholms vackra lejongula stadsvy och tips på en fin sommarupplevelse.

Kanske finns det flera städer som domineras av ett lejongult tema i stadsvyn, men jag tänker på Stockholm, som har så fint kulörschema och som är min hemstad. Igår stod jag högst upp på Observatorielunden och tittade ut över stan och slogs av hur vackert det är. Husen, arkitekturen, färgerna, formerna och naturen – wow, vilken stad vi har.

Stadsbiblioteket på Sveavägen hamnade i fokus och så här i maj, innan all grönska har slagit ut ordentligt, får man en bra överblick av biblioteket från kullen. Biblioteket ritades av Gunnar Asplund på 1920-talet och öppnade 1928. Epoken kallas nyklassicism, tjugotalsklassicism eller Swedish Grace. Det är verkligen en mycket elegant stil som blickar tillbaka på den klassiska arkitekturen från Antiken, även om den nyklassiska stilen är avskalad och enklare.

Biblioteket bygger på klassiska geometriska former, en kub som omsluter en cylinder. Konstruktionen är i tegel med en putsad fasad som är målad i kalkfärg. Kulören skulle kunna vara någonstans i guldockra-familjen. Den upplevs som ockragul i vissa ljus, men känns ibland mer orange vilket för tankarna till pigmentet Terra di Siena. Båda pigmenten är framställda av naturliga jordpigment, vilka kan variera i nyans och kulörton beroende på fyndplatsen.

Biblioteket med omgivningar är väl värda ett besök. Det finns mycket att se och upptäcka. Om du tar dig upp på kullen på Observatorielunden finns Stockholms gamla observatorium från 1700-talet att se. Här finns också det mysiga caféet Himlavalvet. För den som är intresserad av parker är detta också en upplevelse.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Foto: Pernilla Ström