I veckan var jag på visning och designcocktail på Finska ambassadörsresidenset på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Här fick vi se vackert inredningsglas av finska företaget Essis by Lasilinkki och stilfulla ljudabsorbenter av Okko design.
Presentationen av inredningsprodukterna skedde i vackra rum i fastigheten som har kallats De Geerska palatset och det Wachtmeisterska huset. Det utfördes en nybyggnad av fastigheten 1769 – 1774. (Källa: Riksantikvarieämbetet). Carl de Geer var byggherre och Jean Eric Rehn arkitekt.
Jean Eric Rehn var grafiker, konstnär och arkitekt/inredningsarkitekt som arbetade bland annat för drottning Lovisa Ulrika på Stockholms slott, Drottningholms slott och Kina slott. Han arbetade både i gustaviansk, klassicistisk stil och rokoko. Rosen-girlanger, lagerkransar och festonger, romerska hjältesagor, antika urnor och mycket mer kan ses i hans vackra inredningar och dekor på slotten. Källa Riksarkivet.
Inredningar har sedan dess renoverats och ny inredning tillkommit på Finska ambassadörsresidenset.
Tusen tack Essis by Lasilinkki och Okko design för ett trevligt event. Så fina produkter ni har!
Foto: Pernilla Ström. Nytänkande inredningsglas av Essis by Lasilinkki.Foto: Pernilla Ström. Stilfulla ljudabsorbeter av Okko design.Foto: Pernilla Ström. Bild från Finska ambassadörsresidenset i Stockholm.
Vilka kulörer kommer först upp om du tänker på byggnader från 1700-talet? Kanske gult och grått? Ett exempel på riktigt vacker slottsarkitektur är Gustav III:s paviljong i Haga. Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 med instruktioner från Gustav den III som hade besökt utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum. Exteriören är väldigt stilig i klassisk stil inspirerad av antiken, men insidan är ännu mer intressant. Louis Masreliez, en av de mest framstående konstnärerna och inredningsarkitekterna på 1700-talet har skapat inredningen. Den kallas Pompejansk och hämtar som sagt sin inspiration från Pompeji, men även antikens Grekland och Rom. Vi brukar även tala om arkitekturstilen som klassicistisk och inredningen som gustaviansk. Här finns kolonner, valvbågar och symmetri och invändigt stiliga möblemang och väggmålningar med motiv av antikens gudar.
En av de mest intressanta konstvetenskapliga kurserna jag läst på Stockholms Universitet var ”Det skapande rummet” med Thérèse von Lampe. Den handlade bland annat om väggmålningarna i Gustav III:s paviljong. Rummets betydelse var för Gustav III oerhört viktig, men också bilden av honom själv. Arkitekturen och rummen berättar om hans ambitioner, hans kreativitet och kunskap och hans skaparlust. Rummen skulle vara estetiskt tilltalande men också ha en underliggande mening. Ingenting är lämnat åt slumpen. Här finns både politiska och kulturella betydelser. Rummen skulle dessutom spegla funktionen och markera graden av viktighet.
Louis Masreliez skapar poetiska väggmålningar som berättar om antikens gudar och deras egenskaper. Detta skulle kunna ses som ”bara konst”, men har naturligtvis en djupare mening. Man skulle kunna likna gudarnas egenskaper vid människornas och som von Lampe skriver: ”Apollo är givetvis ämnad att föra tanken till Gustav III och, ännu mer specifikt, till kungen som byggmästare i både yttre och inre mening”. Här finns också flera hjältemotiv, som kan vara tänkta att kunna associeras till kungen. För gästerna är berättelserna i form av väggmålningar ett givet samtalsämne som visar vem som kan historia.
Vad betyder inredningen för oss idag? Hur medvetna är dagens inredningsarkitekter, konstnärer och slottsarkitekter om att skapa betydelser som kan tolkas av eftervärlden? Det är spännande att se på arkitektur och inredning som konst som berättar en historia om vår tid.
Källor:
Thérèse von Lampe: Det skapande rummet, Stockholm 2004.
Foto: Pernilla Ström. Gustav III paviljong på Haga.Foto: Pernilla StrömFoto: Pernilla Ström. Bokomslag till Thérèse von Lampes avhandling ”Det skapande rummet”.
En regnig dag under sommaren passade jag på att besöka Drottningholms slott. Speciellt intresserad var jag av drottning Lovisa Ulrikas bibliotek i vitt och guld. Men även en hel del annat väcker känslor av magi och en svunnen tid. Det är uppenbart att inredningen till stor del skapar identitet.
Biblioteket kom till efter önskemål av Lovisa Ulrika 1760. Hon fick en egen rumssvit som skulle innehålla hennes samlingar av konst, böcker och inte minst naturhistoriska föremål. Carl von Linné hjälpte till med att katalogisera museisamlingarna. Arkitekten Carl Hårleman fick det övergripande ansvaret att rita rumssviten, men inredningen till biblioteket är skapad av Jean Eric Rehn som har gjort fina ritningar av bokhyllorna. Här finns mindre inslag av rokoko, men stilen är i huvudsak klassicism. Kanske kommer inspirationen till färgskalan i vitt och guld från slottet Versailles utanför Paris.
Lovisa Ulrika sägs ha varit lärd och kunnig och hennes son Gustav III hade också ett stort intresse för arkitektur, konst, kultur och inredning och lät under den senare delen av 1700-talet uppföra paviljongen på Haga. Där kan man än idag se väggfält med målade berättelser från romersk mytologi.
De vackra rummen på Drottningholm har fler meningar än skönhet och estetik. Här skapas myten om drottningen själv som en lärd och intressant person.
Foto: P. Ström. Biblioteket på Drottningholms slott. Foto: P. Ström. Gröna kabinettet på Drottningholms slott.
I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.
Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.
Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.
Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.
Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.
Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne. Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.
Driver du eller arbetar du på ett hotell där det finns en del ”bortglömda” hotellrum eller utrymmen? Här och där ser man hotellrum där belysningen inte är riktigt okej, det kanske är lysrör i taket eller att möbleringen är alltför sliten eller fel.
Då kan jag hjälpa till. Jag förvandlar små, tråkiga hotellrum till fräscha och fina rum. Har du en begränsad budget kan jag ofta trolla med den. Kontakta mig gärna för ett första diskussion och för att få lite mer info. om hur jag jobbar.
För ett antal år sedan fick jag färgsätta en del interiört till det charmiga hotellet Sven Vintappare i Gamla Stan i Stockholm. Hotellet är mycket omtyckt av besökare och det sägs att det ligger på 6:e plats i Stockholm när det gäller kundrecensioner. Roligt!
Hotell Sven Vintappare i Gamla Stan i Stockholm. Viss invändig färgsättning av Pernilla Ström. Foto: Pernilla Ström.
Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.
Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.
Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.
Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.
Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.
Spökslottet. Foto: Pernilla StrömSpökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström
Colour Design Blog 