Att färgsätta trapphus är ofta en balansgång mellan de boendes önskemål och kompetens, fastighetens historia och kvalitéer och färgsättarens kunskaper om till exempel stilhistoria, målerimetoder och förstås kreativitet.
Men det är oftare en fråga om identitet än att skapa något djärvt kreativt när det gäller att välja stil i trapphuset. För de boende kan det handla om värdet på huset, att många ska trivas och att färgsättningen inte får ta över eller sticka ut. Det ska kännas trivsamt och kanske ståndsmässigt, även om det är på ett enkelt vis.
När jag fick frågan om att färgsätta detta funkistrapphus handlade det om att hitta en estetik som följer arkitekturstilen i någon mån och tar vara på befintliga material. Form follows function är slagord från den funktionalistiska tidseran, vilket betyder att funktion är viktigast och onödig utsmyckning får stå tillbaka. Därför kändes det rätt att hålla ett lugnt färgschema och ett enkelt mönster.
Resultatet i entréen blev breda ränder i en modern teknik som påminner om Stucco-lustro, vilket är en gammal marmoreringsteknik.


